Dagen då hängmattan brakade...

Okej, jag ska ärligt erkänna att det inte var idag det hände, men det slog mig just att jag inte berättat om missödet som inträffade för några veckor sedan. Julia satt redan i hängmattan och vi har gjort det till en vana att sätta oss två stycken i samma hängmatta (mysigare då) liksom mitt emot varandra. Så jag slår mig ner bredvid henne i hängmattan och vi sitter lyckliga där i vad vi så här i efterhand tror var närmare en minut. Då helt plötsligt brakar det och innan vi vet ordet av sitter vi på backen och betraktar förvånat varandra, detta i kanske fem sekunder, för sen börjar vi gapskratta. Jag var dock inte helt oskadd, en ömmande bak och ett skrubbsår på armbågen var de skador jag ådrog mig i landningen, men det kunde det vara värt :)

Något annat som faller här är grenar från palmerna, en av dem rakt på stackars Anton när han satt i en av hängmattorna. Alltså, det var så roligt, jag tror att han fick en bula i huvudet, men det var så snopet och hans förbluffade min var obetalbar. På bilden nedan ser man grenen liggandes bakom hängmattan och ett ansikte som frågar sig vad som hände där egentligen.

Något annat roligt som har hänt, av mindre skadeglad karaktär, är att vi har varit på konsert! Detta var i lördags när vi såg Cristine d'Clario i Managua. Vi hade lyssnat på några låtar av henne tidigare, och i bussen vi åkte med ifrån Darío till Managua spelades hennes låtar. Vi var ett ungdomsgäng på kanske 20-30 personer som åkte tillsammans. Det var en väldigt bra lovsångskonsert, och det var en väldigt lyckad kväll. För första gången sen vi kom hit fick vi även vara med om att några okända nicaraguaner ville ta ett kort med oss vitingar, och det kunde vi ju ställa upp på. Vi blir ofta kallade "cheles" eller "gringos" varav det första betyder ungefär viting, och det andra är vad de kallar amerikaner. De flesta tar för givet att vi är amerikaner, speciellt när de frågar oss om vi pratar engelska och vi svarar ja, för det gör vi ju.

Men, några bilder från konserten:

Som sagt, vi var väldigt nöjda med dagen, och väldigt trötta när vi väl kom hem :)

Om lite mer än en timme ska vi ha lektion, och innan dess ska vi äta middag. Undrar vad det blir för spännande idag :) Ha det så gott tills nästa gång, kramar från Nicaragua!